Juridiska fakulteten

Forskarporträttet

Mosa Sayed granskar informell rättsskipning

Juris doktor i internationell privaträtt Mosa Sayed arbetar inom forskningsfältet ”rätt och värdekonflikter” och har fokuserat på de rättsliga utmaningar som Sverige står inför efter att ha omvandlas till ett alltmer mångreligiöst och mångkulturellt samhälle under de senaste årtiondena. 

Denna omvandling har medfört oprövade frågor och spänningar på det rättsliga planet, inte minst för domstolar och myndigheter som i sin verksamhet ställs inför främmande traditioner och levnadssätt.

Mosa Sayeds forskning rör religiösa organisationers formella och informella rättsliga funktioner och syftar bland annat till att kartlägga och analysera konsekvenserna av användningen av alternativa tvistlösningsmekanismer (så kallad informell tvistlösning) i religiösa organisationer, bland grupper som identifierar sig på religiös grund.

- I likhet med många andra västerländska länder är dagens Sverige ett mångkulturellt land som är påfallande heterogent när det gäller befolkningens kulturella, religiösa och etniska sammansättning, vilket beror på senare årtiondens invandring men också på historiska skäl med anledning av dess nationella minoriteter, förklarar Mosa Sayed.

På det rättsliga området aktualiserar samhällets mångfald frågan om möjligheterna och gränserna för att erkänna minoritetsseder som inte sammanfaller med de majoritetsvärderingar som ligger till grund för lagen.

Mosa avser att undersöka en del av den problematik som är kopplad till mångkulturella samhällen med utgångspunkt i bruket av informell tvistlösning i Sverige och Storbritannien bland vissa etniska och religiösa minoritetsgrupper såsom judar, muslimer och romer.

- Med alternativa tvistlösningsmekanismer eller i informella system för tvistlösning menas förfaranden som inte är sanktionerade av nationell lag men som ändå används av minoritetsgrupper i interna konflikter. Bland grupper som identifierar sig på religiös grund spelar respektive grupps religiösa institutioner en central roll när det kommer till intern tvistlösning.

Exempel på sådana institutioner är muslimska moskéer och samfund i Sverige och så kallade Sharia Councils i Storbritannien. Den judiska institutionen för tvistlösning kallad Beit Din, bestående av skriftlärda rabbiner, har motsvarande funktion i Sverige och Storbritannien. Romers ”domstol” för interna konflikter benämns som Kris.

Även om de nämnda informella systemen inte är bindande för statliga myndigheter ger de upphov till svårlösta juridiska problem för dagens mångkulturella västerländska samhällen och aktualiserar grundläggande mänskliga rättigheter, såsom frågor om jämställdhet mellan samhällsgrupper och jämlikhet mellan individer inom grupper.

Det informella systemet för tvistelösning orsakar också problem inom process- och civilrätt. Bruket av informell rättsskipning utanför det allmänt sanktionerade rättsystemet ger också anledning att begrunda innebörden av ”lag och rätt” när vissa minoritetsgrupper vid konflikt ger företräde för sin ”inofficiella lag” framför statens lag.

- Kan det informella systemet säkerställa grundläggande rättsstatliga rättssäkerhetsgarantier? Hur stora är skillnaderna mellan de nationella familjerättslagarna och de normer som används inom det informella systemet, frågar sig Mosa.

När minoriteter använder religiösa, kulturella eller etniska normsystem som inte upprätthåller grundläggande värderingar i den statligt sanktionerade lagen uppstår en situation av konkurrerande normsystem. Detta i sin tur ställer större frågor om möjligheter att bygga solidaritet, nationell identitet, social samexistens och enhet i normativt fragmenterade samhällen.

Denna konkurrenssituation hotar också statens rättsskipningsmonopol och kan försätta vissa individgrupper inom minoritetsgrupper – vanligtvis barn och kvinnor – i sårbara rättsliga lägen.

På samma gång finns det anledning att reflektera kring en ytterligare större fråga om vad det innebär att vara medborgare i Sverige och den komplexitet som är förenad med begreppet medborgarskapet när minoriteter samtidigt har en rad samhälleliga tillhörigheter eller inte vill dela rättssystem, säger Mosa Sayed avslutningsvis.

Flera forskarporträtt