Juridiska fakulteten

Forskarporträtt arkiv

Offentlighetsprincipen och krigets lagar – två forskarintressen för Inger Österdahl

Inger ÖsterdahlProfessorn i folkrätt Inger Österdahls forskning spänner över flera områden där gränsdragningarna blivit mer komplexa på en alltmer internationell spelplan med nya digitala kommunikationsvägar.

Folkrättens utveckling och förvandling fascinerar professor Inger Österdahl. Folkrätten har gått från att vara en rent mellanstatlig rättsordning till att genomsyra alltmer av den nationella rätten. Samtidigt suddas skiljelinjen mellan det internationella och det nationella gradvis ut. Rätten skapas internationellt och omsätts därefter till nationell rätt efter bästa förmåga i varje land.

– Territoriella gränser blir allt mindre betydelsefulla som rättsliga avgränsare. I detta internationella landskap statt i stark och snabb förändring intresserar jag mig just nu för två saker. Det ena forskningsintresset är offentlighetsprincipens väl och ve, säger Inger Österdahl, som har tilldelats en så kallad programprofessur för att under åren 2013-2016 särskilt studera offentlighetsprincipen.

Betydelsen av offentlighetsprincipen behöver knappast argumenteras för i ett svenskt sammanhang. När offentlighetsprincipen möter EU-rätten behövs dock en hel del övertygande argumentation för att Sverige ska kunna behålla sin höga grad av öppenhet gentemot starkare skydd för privatlivet och mer hemlighetsmakeri i den offentliga förvaltningen generellt. Även på hemmaplan uppstår integritetsproblem när den nya informationstekniken möjliggör ett (miss)bruk av offentlighetsprincipen som går långt utöver det gamla ”pappersbruket”.

– Internationaliseringen av den offentliga förvaltningen gör också att tidigare nationella frågor hamnar inom diplomatins och utrikessekretessens domäner, vilket leder till ökad sekretess, förklarar Inger Österdahl och fortsätter:

– Farhågor restes angående effekterna för offentlighetsprincipen när Sverige blev medlem av EU och jag undersöker nu i vilken grad farhågorna har besannats, säger hon.

Tillsammans med bland andra kollegorna professor Jane Reichel och docent Anna-Sara Lind vid juridiska institutionen arrangerar Inger Österdahl i september 2014 en internationell workshop för särskilt inbjudna forskare på temat ”Freedom of Speech, the Internet, Privacy and Democracy”.

Det andra intresset som avspeglar sig i Inger Österdahls forskning handlar om krigets lagar och om hur internationella fredsbevarande trupper passar in i ett juridiskt system som skapades för traditionella nationella arméer.  Agerar fredsbevarande trupper inom eller utanför krigets lagar?

Vad händer till exempel om fredsbevarande trupper blir inblandade i veritabla strider, vilket blir allt vanligare?

– Vilken rättslig ställning får de ”fredsbevarande” men aktivt stridande trupperna? Är de fredsbevarande trupperna part i konflikten? Å vems vägnar, FN:s? Är de länder som bidrar med trupper till fredsbevarande uppdrag part i en eventuell konflikt som uppstår? Att fredsbevarande trupper begår övergrepp av olika slag och därmed bryter mot krigets lagar under sina uppdrag är inte ovanligt, men hur, var och av vem ska de ställas till svars? frågar sig Inger Österdahl.

Efterfrågan på fredsbevarande insatser ökar ständigt och situationerna i vilka de fredsbevarande trupperna skall agera tycks bara bli mer komplicerade.

– De juridiska frågorna kan ibland tyckas tekniska, men är ofta starkt politiskt laddade vilket gör dem kontroversiella och spännande, avslutar Inger Österdahl.