Juridiska fakulteten

Allmän rättslära

Forskningens huvudområde är analyser av teorier och begrepp som är gemensamma för de olika rättsvetenskapliga disciplinerna. Ämnet inrymmer också inte minst perspektiv på de rättsliga och rättsvetenskapliga frågeställningarna som är hämtade från humaniora, samhälls- och beteendevetenskap.

Frågor om rättens natur har länge varit centrala för allmän rättslära: Vad är rätten för något? Bör rätten analyseras i termer av normer eller mänskligt beteende? Vilket är förhållandet mellan rätt, tvång och moral och mellan rätten och staten? Hur bör vi förstå juridiska begrepp som rättighet, skyldighet och giltighet? Har dessa begrepp också en moralisk innebörd? Finns det en moralisk skyldighet att lyda lagen?

Ämnet inrymmer också en idéhistorisk del i vilken man bland annat undersöker den idéhistoriska utvecklingen av juridiska teorier, begrepp och institut som till exempel ägande, person, rättsstat eller rättighet.

För att sammanfatta kan man säga att allmän rättslära har tre tydliga delar: rättsfilosofi, rättsteori och idéhistoria. Genom tiderna har därför ämnet också utvecklats i takt med hur synen på filosofi, teori och idéhistoria förändrats i humaniora, samhälls- och beteendevetenskap.

Aktuell forskning

Just nu pågår forskning om behovet av att justera juridiska grundbegrepp, som rätt, rättssystem, rättsstat, juridisk metod och mänskliga rättigheter i ljuset av framväxten av så kallad transnationell rätt. Andra projekt har fokus på juridiskt beslutsfattande med utgångspunkt i beteendevetenskap.

Vidare undersöks dels den roll moraliska omdömen spelar i juridiskt tänkande och juridisk analys, dels yttrandefriheten och dess gränser.


Kontaktperson

Bo Wennström


Nätverk

Australian National University
University of Minnesota Law School

Forskare

Forskningsprojekt