Juridiska fakulteten

Processrätt

Processrätten som forskningsämne omfattar rättegångs-, skilje-, utsöknings- och konkursförfarandet men också förfaranden och metoder för konflikthantering i allmänhet. Forskningen är för tillfället inriktad mot frågor om domstolarnas roll i samhället, europaprocessrätt, rättegångsbalksreformer, skiljeförfarande och alternativa former av konfliktlösning.

De senaste åren finns en tydlig tendens mot att den processrättsliga forskningen blir alltmer disciplinöverskridande. Dels kommer det till uttryck i att forskningsprojekt i högre grad än tidigare integrerar utomjuridiska fält som sociologi, psykologi, vetenskapsteori och beslutsteori. Dels visas det i inomjuridiska och interdisciplinära projekt i vilka processrätt förenas med till exempel patenträtt, familjerätt, materiell europarätt och straffrätt. Vidare inkluderas i högre utsträckning än tidigare förvaltningsprocessen i processrättsliga forskningsprojekt.

Processrättsämnet i Uppsala är traditionellt starkt förankrat och representerat inom formaliserat internationellt samarbete och det gäller i Norden såväl som i Europa och världen. Det pågår dessutom ett antal närmare forskningssamarbeten på nivån för enskilda forskare och forskargrupper. Här kan särskilt nämnas det nära samarbete mellan Uppsala och de juridiska fakulteterna i Zürich, Wien och Ljubljana, vilket under 2010 resulterade i ett kollokvium i Uppsala och antologin ”The Principle of Party Autonomy, Franz Klein and more” (Uppsala 2011).

Aktuell forskning

Aktuella forskningsprojekt avser ämnen som prövningstillstånd, förhållandet mellan advokater och staten, barns processuella ställning, rättskraft i patentprocessen, medling och om parallella förfaranden. Forskning bedrivs också om det straffprocessuella gärningsbegreppet, helhetsbedömningar och intresseavvägningar och skiljaktig mening. Europarättens ökade och ökande betydelse inom processrätten i Uppsala är mest tydlig inom projekten ”Gärningsidentitet vid gränsöverskridande brottslighet inom EU” samt ”Cross-border taking of evidence”.


Kontaktperson

Torbjörn Andersson

Forskare

Forskningsprojekt