Faculty of Law

Miljonregn över Juridiska fakulteten

2016-11-10

Vetenskapsrådet beviljade nyligen 8,1 miljoner respektive ca 1,8 miljoner kronor i projektbidrag till vardera Carl-Fredrik Bergström och Iain Cameron, professorer vid Juridicum. Därutöver är professor Bengt Domeij och docent Anna-Sara Lind deltagare i ett tvärvetenskapligt projekt inom medicin och hälsa, som fått anslag om 2,1 miljoner kronor.

Projektledare Carl Fredrik Bergström får tillsammans med professor Adrienne Héritier (från European University Institute i Florens och hedersdoktor vid Uppsalas juridiska fakultet) samt professor Dominique Ritleng (från Université de Strasbourg och gästforskare vid Uppsalas juridiska fakultet) och en forskningsassistent 8,1 miljoner kronor i anslag för projektet "En centralisering av regelgivning i Europa? Det rättsliga och politiska styrsystemet för finansmarkanden":

Under de senaste åren har det skett slående förändringar i mönstren för regelgivning inom EU:s inre marknad. Detta kan iakttas, tydligast, i ett skifte av instrument för regelgivning: från direktiv som "ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt" till förordningar som är "direkt tillämpliga" och mer enhetligt genomförda över alla medlemsstater. Men viktiga förändringar i mönstren för regelgivning omfattar även förfaranden för regelgivning och delaktiga aktörer. Det är idag typiskt att EU:s lagstiftare - ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet - skapar omfattande ramverk för reglering eller "regulatory frameworks" inom vilka makt att besluta om nya föreskrifter sedan överlåts till EU-kommissionen och en ny sorts europeiska förvaltningsmyndigheter, som till exempel Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid medlemsstaters yttre gränser (FRONTEX).

Även om dessa förändringar kan iakttas inom stora delar EU:s inre marknad har den mest påtagliga utvecklingen skett inom området "bank och finansiering" där EU:s regelgivning varit särskilt intensiv sedan den finansiella krisen. Det sätt på vilket EU:s finansmarknad fungerar har central betydelse för vårt moderna samhälle och utvecklingen erbjuder rika möjligheter för både rättsvetenskap och statsvetenskap, med sina kompletterande synsätt på rättsliga institutioner och politiska processer som äger rum inom dessa institutioner.

I projektet undersöker forskare från både rättsvetenskap och statsvetenskap om, varför och hur de nya mönstren i fråga om förfaranden och instrument för regelgivning inom EU:s finansmarknad innebär en ökad centralisering och vilka följderna är för rättslig och politisk styrning (med särskilt fokus på bedömning av förutsättningarna för ansvarsutkrävande: hur, till exempel, påverkas möjligheterna till domstolsprövning av vilken form som regler ges och av vem som utfärdar dem eller nationella parlaments inflytande och kontroll)?

Iain Cameron får för sitt projekt "Rättslig reglering av signalspaning i ett jämförande perspektiv"1 770 000 kronor för att utifrån ett jämföranderättsligt perspektiv, analysera mekanismerna för att utöva kontroll och ansvarsutkrävande av signalspaningsmyndigheters verksamhet.

I juni 2013 anklagade Edward Snowden, en före detta anställd på ett privat företag som utförde uppdrag för USAs signalspaningsmyndighet NSA (National Security Agency), NSA och andra signalspaningsmyndigheter för att utöva massövervakning och avlyssning av personer runt om i världen. Snowdens avslöjanden satte igång en omfattande offentlig debatt angående integritet och användandet av internet.

För att kunna avgöra huruvida oron angående massövervakning och avlyssning är befogad är det nödvändigt att granska nationell och internationell lagstiftning och andra rättskällor (förordningar, myndighetsföreskrifter och domar från domstolar) som reglerar signalspaningsmyndigheter. De huvudsakliga forskningsfrågeställningarna är; hur är olika nationella modeller för att reglera signalspaning konstruerade och hur fungerar de i praktiken? Vilka rättsliga kontroller finns för att skydda mot maktmissbruk? Vilket skydd finns för mänskliga rättigheter? Vad är respektive fördelar och nackdelar med valda modeller? Hur kan modellerna förbättras?

De fyra stater som ska studeras är USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige. De första tre samlar mest underrättelsematerial genom signalspaning av alla demokratiska stater. Sverige är intressant eftersom landet verkar ha kommit längst när det gäller att sätta på plats effektiva kontroll- och övervakningsmekanismer. Vissa deltagare i den offentliga debatten är emot signalspaning som sådan, och förespråkar en offensiv strategi för att undergräva denna övervakning med hjälp av kryptering. Men signalspaning kommer inte att försvinna. Det finns också legitima skäl för demokratiska stater som respekterar rättsstatsprincipen att bedriva signalspaning. Men signalspaning måste kontrolleras ordentligt. Huruvida ordentliga kontroller existerar eller kan utformas i framtiden kan endast besvaras av en detaljerad jämförande analys av hur signalspaning faktiskt regleras, kontrolleras och övervakas i olika demokratiska stater.

Det tvärvetenskapliga projektet "Etiska och legala aspekter vid användning av inkapslade hESC deriverade celler för produktion av insulin" har fått 2, 1 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att analysera etiska och legala frågor kring användningen av embryonala stamceller för att utveckla insulinproducerande celler för patienter med diabetes. Projektet är ett samarbete mellan Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Projektledare är professorn i biomedicinsk etik Mats G. Hansson och övriga deltagare är Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Pär Segerdahl, docent i filosofi, Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt, och Bengt Domeij, professor i civilrätt.

Mer om projektet

 


 

Totalt beviljade Vetenskapsrådet projektbidrag om 357 755 200 kronor för hela bidragsperioden 2016-2020, och av de 870 ansökningar som kom in beviljades 88, vilket ger en beviljandegrad på 10,1 procent.

Mer om Vetenskapsrådets bidragsbeslut

 

Mer om VR:s bidrag till Uppsala universitets forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap

 

More News in English