Faculty of Law

Vägran att utföra abort – en fråga om religionsfrihet?

Har en barnmorska rätt att vägra utföra abort, med hänsyn till religions- och samvetsfriheten? Frågan är aktuell i två fall som prövats av tingsrätten och där det ena fallet överklagats till Arbetsdomstolen.

Kavot Zillen forskar om lagstiftningen kring
religions-och samvetsfrihet.

Arbetsgivaren krävde att barnmorskan skulle medverka vid aborter i jobbet, och då hon vägrade på grund av sin kristna tro anställdes hon inte. Frågan är om kvinnan har utsatts för diskriminering – och om hennes religionsfrihet har begränsats.

Tingsrätten ansåg inte att så vara fallet och i det ena fallet överklagade domen till Göta hovrätt som överlämnande målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolens dom kommer att bli vägledande, menar Kavot Zillén, forskare i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Vi står inför ett viktigt vägval och Arbetsdomstolens dom kommer troligtvis att bringa mer klarhet i fråga om personal ska ha rätt att befrias från vissa arbetsuppgifter på grund av samvetsbetänkligheter.

Förra året kom hennes avhandling om gällande lagstiftning i relation till religions- och samvetsfrihet inom vården. Den handlar om rätten att vägra utföra vissa vårdåtgärder, som aborter, assisterad befruktning eller transplantationer.

Starkt rättsligt skydd

Religionsfriheten har ett starkt rättsligt skydd i den svenska grundlagen och i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Samtidigt finns patientlagen som ska garantera bästa möjliga vård.

Det kan alltså finnas motstridiga intressen: Å ena sidan vårdpersonalen som vill agera i enlighet med sin religion. Å andra sidan patienten, till exempel den abortsökande kvinnan, som vill få viss åtgärd utförd inom rimlig tid. En tredje intressent är sjukvårdsledningen som ska tillförsäkra enskilda en god vård.

Ofta kan liknande samvetskonflikter lösas i diskussioner mellan arbetsgivaren och personalen.

– Man får identifiera vilka olika intressen som finns och göra en avvägning i det enskilda fallet. Om det inte går bör patientens intresse ges företräde. Men man ska alltid pröva alternativa vägar först.

Också en politisk fråga

De två aktuella rättsfallen visar att problemen finns och börjar komma upp till ytan. Det behöver bli tydligare vad som gäller i Sverige, menar Kavot Zillén.

– Att det kommit två sådana fall så tätt inpå varandra visar att vi måste vara förberedda på att hantera dessa frågor, inte bara inom juridiken utan också politiskt och titta på hur andra har löst det.

I Norge och Danmark och flera andra europeiska länder har man valt att införa samvetsklausuler som ger vårdpersonal en möjlighet att avstå från vissa vårdåtgärder. Kavot Zillén önskar att svenska politiker tog frågan på större allvar.

– Det är inte bara en fråga som berör andra länder.  Vi i Sverige behöver bli medvetna om att vi är en minoritet som saknar regler för detta. Det är helt okej att inte ha samvetsklausuler så länge vi har andra sätt att lösa det på, men det finns ett behov av förtydligande på ett nationellt plan.

Olika regler inom Europa

Europadomstolen har inte uttalat sig om huruvida länder bör införa samvetsklausuler, utan lämnat det till medlemsstaterna att själva avgöra – eftersom det är en moralisk och religiöst känslig fråga som är svår att komma överens om.

I Italien, som är ett katolskt land, är det till exempel vanligt med vårdvägran av religiösa skäl, medan Sverige är en av motpolerna. I vissa länder har man utökat samvetsklausulen till att gälla även andra vårdåtgärder än abort. Den danska samvetsklausulen gäller exempelvis även behandlingar som involverar användningen av blod.

– Generellt sett gäller det känsliga vårdåtgärder och det kan vara väldigt mycket, inte minst med tanke på att utvecklingen inom det medicinska fältet går så snabbt, säger Kavot Zillén.

Hon tror att behovet av tydligare regler ökar i takt med att samhället blir mer mångkulturellt, men också för att religionen har blivit mer synlig i det svenska samhället.

– Det här är inget som kommer utifrån. I de två aktuella fallen är de klagande till exempel etniskt svenska personer med kristna värderingar.

---

Fakta

Religions- och samvetsfrihet i vården

  • Religionsfriheten har skydd i den svenska grundlagen och ingår i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Den innefattar rätten att bära vissa kläder och symboler samt rätten att utöva sin religion i arbetet, genom att till exempel vägra utföra vissa vårdåtgärder.
  • Religionsfriheten i Europakonventionen kan dock begränsas med hänsyn till andra intressen, till exempel med hänsyn till att skydda den allmänna hälsan.
  • I det aktuella fallet ska Arbetsdomstolen avgöra om barnmorskan utsatts för diskriminering, men också om hon hindrats från att utöva sin religion.

Läs mer

Ny avhandling: Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet

2017-01-18

More News in English