Miljonanslag till Juridiska fakulteten från Ragnar Söderbergs stiftelse

2018-04-19

Ragnar Söderbergs stiftelse har presenterat årets beviljade anslag i rättsvetenskap. Av sammanlagt sex forskare och projekt som beviljas medel om totalt 12 miljoner kronor får Henrik Bellander, Yaffa Epstein, Therése Fridström Montoya och Mosa Sayed vid Uppsalas juridiska fakultet dela på nästan 9 miljoner kronor.

Henrik Bellander

postdoktor i processrätt, beviljas 1 475 616 kronor.

Kort projektbeskrivning:
Processekonomisk argumentation är central i dagens processrätt. Den återfinns i förarbeten, i domstolarnas beslutsskäl och i den juridiska litteraturen. Argument om processekonomi används dock med en stor mängd olika innebörder, vilka ofta är motstridiga. Det används ibland med syftning på parternas kostnader i enskilda rättegångar, ibland med syftning på minskade kostnader för samhället på lång sikt och ibland med syftning på effektivare användning av domstolens resurser i enskilda rättegångar. I den processekonomiska argumentationen förs dock sådana bakomliggande och ofta motstridiga intressen sällan fram explicit. ”Processekonomi” används som ett självförklarande begrepp.

I denna studie behandlas detta problem. Till att börja med utreds vilka ekonomiska intressen och konsekvenser som gör sig gällande, men som bara antyds indirekt eller inte alls, i behandlingen av viktiga processuella frågor. Här är frågan också om det vore möjligt och i så fall bättre att dessa ekonomiska konsekvenser istället behandlades explicit. Dessutom studeras hur olika författare har kunnat använda och förändra de processekonomiska argumenten över tiden, vilket ger förklaringar till varför dagens processekonomiska argumentation ser ut som den gör.

Mer om Henrik Bellanders forskningsprojekt
 

Yaffa Epstein

jur. dr i miljörätt, beviljas 1 511 960 kronor.

Kort projektbeskrivning:
Ord och begrepp som härrör från naturvetenskapen återfinns ofta i lagtexten. Detta gäller särskilt inom nya rättsområden som miljörätt och medicinsk rätt, men man kan också sägas gälla inom vissa klassiska områden. Ett exempel är skadeståndsrätt, där vetenskaplig expertis kan behövas för att bedöma t.ex. risker. Tolkningar av naturvetenskapliga termer och begrepp påverkar därför det miljörättsliga beslutsfattandet och kan göra det svårt att fastställa om lagen följs eller inte. När sådana begrepp står utskrivna i själva lagtexten, kan naturvetenskaplig kunskap krävas för att korrekt tillämpa rätten. Om en beslutsfattare missförstår naturvetenskapen, kan rättens förmåga att uppnå lagstiftarens målsättningar förfelas eller förhindras.

Detta projekt har två syften. För det första att analysera juridiska begrepp som har sitt ursprung i naturvetenskapen. Detta rör begrepp från flera miljörättsliga regimer, som regelverken för luftföroreningar, GMOs samt skydd av arter och livsmiljöer. Genom att analysera kopplingen mellan de rättsliga och naturvetenskapliga aspekterna inom lagstiftningen kommer jag att klargöra juristerns och naturvetarens överlappande roller vid tolkning av miljölagstiftning. Mitt andra syfte är att analysera det miljörättsliga beslutsfattandet i en vidare mening, genom att utveckla en metod för tvärvetenskaplig analys av lagar som innehåller naturvetenskapligt grundade rättsliga begrepp. Detta kan bidra till att förbättra det miljörättsliga beslutsfattandet.

Mer om Yaffa Epsteins forskningsprojekt


Therése Fridström Montoya

postdoktor i offentlig rätt, beviljas tillsammans med dr med. vet. Linus Broström, Lunds universitet, 2 311 104 kronor.

Kort projektbeskrivning:
Samtycken är centrala rättshandlingar i många sammanhang. Exempelvis krävs samtycke för att vård ska kunna ges, eller för att äktenskap ska kunna ingås. För personer som pga nedsatt beslutsförmåga bedöms sakna rättslig handlingsförmåga kan samtyckeskrav vara ett problem. Enligt art 12 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är likhet inför lagen en mänsklig rättighet. Den innebär bl a att alla ska erkännas som aktörer som kan agera med rättsligt giltighet, och frånkännande av förmåga att rättshandla med hänvisning till funktionsnedsättning ses som diskriminering och ett sätt att neka personer rätten till likhet inför lagen. Den som inte på egen hand kan rättshandla ska få det stöd som behövs för att kunna göra så.

Konventionens krav väcker många frågor, t ex om det alltid är möjligt att med stöd ”samtycka genom annan” (en ställföreträdare), hur det kan garanteras att samtycket i så fall avspeglar den samtyckandes egen vilja och inte stödpersonens, eller när beslutsstöd blir en form av otillbörlig påverkan. Med samtycke till vård respektive äktenskap som exempel – pga att de grupper som kan behöva stöd vid samtycken under 1900-talet tvångsvårdades, tvångssteriliserades och var förhindrade att gifta sig – är syftet med detta projekt att rättsligt och etiskt undersöka rätten till likhet inför lagen i svensk rätt för personer med nedsatt beslutsförmåga.

Mer om Therése Fridström Montoyas forskningsprojekt
 

Mosa Sayed

docent i internationell privaträtt, beviljas 3 504 610 kronor.

Kort projektbeskrivning:
Forskningsprojektet kommer att med utgångspunkt verksamheten i ett antal islamiska församlingar studera församlingarnas roll vid äktenskaps upplösning genom religiösa skilsmässor. Hur påverkas parterna och deras rättigheter av det religiösa förfarandet som ofta genomgås parallellt med förfarandet vid svenska myndigheter? Vilken funktion fyller de religiösa institutionerna i denna svårnavigerade juridiska kontext av religiösa normer som verkar i ett sekulärt juridiskt sammanhang med transnationella familjebildningar? Frågorna har en viktig men föga uppmärksammad juridisk dimension. Många grundläggande principer i svensk rätt gör sig gällande; minoritetsskydd, religionsfrihet, föreningsfrihet, rätt till familjeliv samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Projektet förenar rätts- och kulturvetenskap. Det innebär att praktiken med religiösa skilsmässor kommer att analyseras mot bakgrund av svenska juridiska regelverk, men också mot ett kvalitativt empiriskt material bestående av intervjuer med företrädare för islamiska församlingar i Sverige och individer som valt att göra bruk av ett religiöst skilsmässoförfarande. Resultaten bedöms kunna berika vår förståelse om den religiösa mångfaldens utmaningar i en familjerättslig kontext, i Sverige, Europa i stort samt parternas ursprungsländer.

Mer om Mosa Sayeds forskningsprojekt
 

Nyhetsbanken