Forskarporträttet: Oskar Mossberg
I gränssnittet rätt / retorik forskar Oskar Mossberg om gröna löften och om tredje mans rätt enligt andras avtal
Foto: Elisabeth Hoff
Namn: Oskar Mossberg
Titel: Postdoktor i obligationsrätt
Ålder: 35
Familj: Fru, barn och hund
Motto eller citat: ”Det är inte svårt att skriva satir.” – Juvenalis
Så kopplar jag av: En hjärndöd actionfilm är aldrig fel!
Bästa forskaregenskap: En kreativ kombination av imposter syndrome och hybris.
Mest oväntade forskningsfynd: Oj, svår fråga… Att den berömde rättshistorikern Sten Gagnér var från Gagnef, som är min ungdoms grannkommun, det var lite festligt. Eller varför inte det etymologiska argumentet, för etymologiska argument?
Utmärkande drag enligt andra: Om doktorsavhandlingen: ”Mossbergs framställning är en udda kombination av ett gigantiskt lärdomsprov och en besvärande oförmåga att koncentrera sig till det väsentliga.” – Högsta domstolens förutvarande ordförande Stefan Lindskog
Oskar Mossberg är postdoktor i obligationsrätt vid Juridiska institutionen där han forskar på två teman. Dels skriver han en monografi om tredjemansavtal. Dels undersöker han möjligheterna att ge hållbarhetsintressen genomslag i civilrätten, genom att se företags miljöretorik som ett problem i avtalsrättens gränsområden.
Att klimatkrisen är både akut och reell blir alltmer uppenbart. Den leder dock till ganska olika reaktioner, både i akademin och i samhället i stort. Bland företagen reagerar många genom att reflexmässigt bejaka en traditionell kapitalistisk logik: Man tänker som Machiavelli att man aldrig ska ”slösa bort de möjligheter som ges av en rejäl kris” och försöker slå mynt av klimatkrisen – inte minst genom att på olika sätt gestalta sina varor eller sig själva som så ”gröna” som möjligt, för att därigenom plocka marknadsandelar.
– Något åt det hållet, kunde man rama in min forskning, säger Oskar Mossberg, om man vill få den att klinga så ”kritiskt” som möjligt. Jag forskar nämligen om företags gröna retorik: om sådant som ofta beskylls för att vara ”greenwashing”, alltså oförtjänt förgrönande offentlig kommunikation. Tillsammans med retorikern Erik Bengtson undersöker jag ett samhällsfenomen som aldrig verka sluta växa, och funderar över vilka konsekvenser ”gröna löften” kan få. Just nu fokuserar vi särskilt på energisystemet.
Trots den kritiskt klingande inramningen nyss är dock inte ambitionen så mycket att bara kritisera, misstänkliggöra eller skambelägga.
– Det finns visserligen ofta skäl att vara misstänksam, och ett påstående om att något är greenwashing implicerar att det "egentligen inte betyder något”. Vårt projekt handlar dock om de konstruktiva funktioner gröna löften kan fylla, hur de kan påverka opinionen och människors agerande, och inte minst om hur de kan ges konkreta rättsliga effekter. Lovar man – om inte guld så åtminstone gröna skogar – så borde man kanske också hålla vad man lovar? menar han.
Det är tvärvetenskaplig forskning som bygger på dialog mellan olika discipliner och som hämtar inspiration och material också från andra ämnen än juridiken och retoriken, bland annat sociologi, filosofi och marknadsföring. Ämnesbredden gäller också inom juridiken, då projektet förhåller sig till inte bara civilrätten, utan också miljörätten, marknadsrätten och inte minst EU-rätten.
– Det innebär förstås särskilda utmaningar, och det är lätt att gå fel i ämnen som inte är ens egna. Vi har dock haft ovärderligt stöd från våra institutioner och nätverk, liksom av Uppsala universitets plattform för tvärgående kultur- och samhällsforskning CIRCUS, och genom att presentera för forskare i andra ämnen kvalitetssäkrar vi inte bara resultaten, vi ser dessutom till att de är intressanta även för andra än dem som är ämnesmässigt omedelbart berörda. Det är värdefullt!
Oskar forskar också om möjligheterna att dra nytta av andras avtal. I förlängningen av sin tidigare forskning och i dialog med den internationella och särskilt nordiska diskussionen håller han på med en monografi om tredjemansavtal.
– Ämnet blir en brännpunkt där många teoretiska grundfrågor verkligen ställs på sin spets och där det blir uppenbart att olika teoretiska utgångspunkter och inramningar påverkar det konkreta utfallet i faktiska fall, och därmed människors liv. Eftersom ämnet fortfarande är ”under-teoretiserat” (den förra svenska monografin på ämnet är från 1908, och den handlade mest om tysk rätt!) finns det också mycket att göra.
