Forskarporträttet

Den forskning som Steffen Hindelang, professor i internationell investerings- och handelsrätt, för närvarande arbetar med kan grovt kategoriseras inom tre områden: internationell offentlig rätt, EU-rätt samt tysk statsrätt och förvaltningsrätt. 

Inom internationell offentlig rätt och EU-rätt har Steffen satt fokus på reglering av ekonomisk verksamhet, specifikt skydd av utländska investeringar, skiljedomsförfaranden för investeringsdispyter och växelverkan mellan internationell lag och EU-rätt. Inom förvaltningsrätt behandlar han utländsk handelsrätt och produkter med dubbla användningsområden i ett läroperspektiv. Inom statsrätt har Steffen arbetat specifikt med frågor som har att göra med yttrandefrihet i den digitala eran.

Inom internationell investeringsrätt är Steffen speciellt intresserad av den internationella investeringsrättens samspel med dess närliggande och sammankopplade områden så som EU-rätt. Han finner också ett interdisciplinärt inbäddande av sin forskning passande, speciellt i de vetenskapliga iakttagelserna inom ekonomisk vetenskap och nationalekonomi. 

När det gäller relationen mellan internationell investeringsrätt och andra områden inom internationell rätt arbetar han för en starkare återintegrering av det förra in i det större sammanhanget som är internationell offentlig rätt. 

Domskäl av skiljenämnder som haft att bedöma en specifik tvist mellan en utländsk investerare och värdlandet baserat på ett investeringsskyddsfördrag, prisat av vissa som “innovativt” och “utveckling inom internationell rätt som skulle skett för länge sen” kan samtidigt beskrivas som ett utmanande av grundprinciper inom internationell offentlig rätt. 

– Till exempel gör nämnder anspråk på att främja “enhetlighet” inom internationell investeringsrätt genom “de facto prejudikat” och liknande koncept, dvs. att stödja sig på skiljenämnders tidigare avgöranden för att tolka ett investeringsinstrument. Även om det verkar väldigt attraktivt vid en första anblick så är sådana koncept mycket problematiska när man åsidosätter den förpliktande tolkningsmetodiken inom internationell offentlig rätt, något som iakttas mer frekvent. Genom att frångå tolkningsmetodiken som är stadfäst i Wienkonventionen om traktaträtten, befriar de sig själva från sina överhuvudens bojor: statsparterna till ett investeringsfördrag, säger Steffen och fortsätter:

– I min forskning försöker jag inte endast att presentera solida tolkningar av de relevanta reglerna och principerna angående internationell investeringsrätt men också att visa på konsekvenserna av en given tolkning när det gäller relativ makt som tillskrivs en viss aktör av en viss tolkning.

I en monografisk studie om tvistlösning mellan investerare och stater som producerades för Europaparlamentet beskrev Steffen vad han menar med det här tillvägagångssättet och skisserar viktiga frågor som är kopplade till samtida skiljedomsförfaranden när det gäller investeringar så som utmaningar av Wienreglerna om fördragstolkning eller reglerna för statsansvar och en konsekvent försvagning av avtalsslutande statsparters position till ett investeringsavtal gentemot investeraren.

Oavsett detta är Steffen specifikt intresserad av att utforska skärningspunkterna och oförenligheten mellan internationell investeringsrätt och EU-rätt. Detta påkallar konceptet “autonomin i EU-rätten” och dess påverkan på internationella skiljedomsförfaranden, något som är mycket omdebatterat. I Achmea-domen konstaterade Europeiska unionens domstol att tvistlösning mellan investerare och stater i en intra-EU-kontext är oförenligt med EU-rätt, speciellt med principen om autonomi. Den principen kan sägas tjäna självhävdelsen av EU-rätten både gentemot nationell och internationell rätt. 

Dock kommer inte principen om autonomi slutligt sammanfattas inom någon nära framtid eftersom Belgien just har begärt ett yttrande från EU-domstolen om det reviderade Energistadgefördraget.

Angående offentlig rätt; under de senaste cirka fem åren har Steffen breddat sin forskningsgrund och anskaffat interdisciplinär expertis inom media- och kommunikationsstudier, politisk teori och regleringen av yttrandefrihet medelst lag och teknologi. År 2019 publicerade han sina resultat i en monografi med titeln “Freiheit und Kommunikation” (Hindelang, Steffen, Springer, 2019).

– Boken föreslår lösningar på hur författningsenligt skydd av den öppna offentliga debatten kan lyckas i den moderna eran med Facebook och fejkade nyheter. Den undersöker hur konstitutionen svarar på en massmediadiskurs som inte längre enbart organiseras av traditionell radio- och TV-sändning samt press utan också av en mängd individer, förklarar Steffen. 

Det rådande konstitutionella dogmatiska konceptet att skydda masskommunikation i den tyska grundlagen är fortfarande modellerad enligt den verklighet att massmedia kommunicerar till folket och gynnar gammelmedia. Denna “surrogatmodell av frihet” kan inte på ett tillfredsställande sätt appliceras på förändringar i den verkliga världen.

– Idag måste individer inte bara skyddas från, utan också i, deras massmediamakt. Genom insikter från kommunikationsvetenskap utvecklas en konstitutionell förståelse som sätter tillbaka individen i mittpunkten av en fri offentlig massmedial debatt.

Framtida forskningsstudier
När han vänder sig från pågående forskning till potentiella nya projekt observerar Steffen en liberal, marknadsorienterad regelbaserad internationell ekonomisk ordning som utsätts för alltmer påtryckningar. Storspelare som USA och Kina byter riktning från samverkan till protektionism. 

– EU:s policy om öppna dörrar är uppe för debatt.  Under det att olika metoder användes för att motverka diverse effekter av coronaviruspandemin har EU lanserat en heltäckande utredning av handelspolitiken där protektionister och förespråkare för den öppna marknaden lägger fram sina argument. 

Dock finns det tre stora utmaningar, förutom pandemin, som inget läger kan ignorera. Den första, det multilaterala handelssystemet, Världshandelsorganisationen som en gång var ett användbart forum för att lösa tvister angående vilken riktning handelspolitiken skulle ta, har utsatts för påfrestningar. Den andra är att det inhemska trycket på regeringar har ökat, speciellt i höginkomstländer och då främst gällande icke-kommersiella angelägenheter: från klimatförändringar och social rättvisa till nationell säkerhet. Och den tredje; Brexit försvagade dem som är för den fria marknaden i EU.

– För EU är valet inte enkelt: Att stänga in, ge ömsesidig vedergällning eller att hålla dörrarna till världen öppna – det är frågan, sammanfattar Steffen Hindelang. 

Som styrelseledamot och grundare är Steffen Hindelang involverad i CELIS Institute, vilket fungerar som ett nav för sekundär forskning, information och upplysningar så väl som kunskapsutbyte inom utländska investeringar. Ett av huvudsyftena är att studera och främja utvecklingen av en kommande Europeisk lag för investeringsgranskning Common European Law on Investment Screening” vilket förkortat blir,”CELIS".

Ett annat projekt som Steffen är involverad i är YSEC: the Yearbook of Socio-Economic Constitutions. Det övergripande temat för Yearbook-serien är de konstitutionella regelverken för ekonomisk verksamhet och dess interaktioner i det offentliga.

Ytterligare forskarporträtt

Senast uppdaterad: 2021-09-13