Internationell företagsbeskattning

Det svenska skattesystemet är utsatt för omfattande påverkan från utlandet. Konsekvenserna av den framväxande internationella lagtstiftningen undersöks inom detta forskningsområde.

Det svenska medlemskapet i EU har medfört att svensk lagstiftning bland annat måste beakta EU-domstolens rättspraxis om de fria rörligheterna. Inom skatteområdet finns också flera direktiv som i betydande omfattning påverkar nationell rätt, exempelvis inom områdena för mervärdesbeskattning och gränsöverskridande omstruktureringar av koncerner.

De folkrättsliga skatteavtalen är också av stor betydelse för svenskt näringsliv eftersom de bland annat medför lägre källbeskattning i utlandet av inkomster som utdelning, ränta och royalty.

En väsentlig fråga är vilka metoder som skall användas för att allokera inkomster till fasta driftställen, som är en vanlig etableringsform i utlandet för bland annat banker. Enligt nya riktlinjer från OECD skall numera de särskilda internprissättningsreglerna också tillämpas vid prissättning i förhållande till fasta driftställen.

I praktiken finns det dock inte några svenska regler för hur detta skall genomföras. En annan central fråga är resultatutjämning inom koncerner. Här finns väsentlig praxis från EU-domstolen och dessutom ett särskilt förslag från EU-kommissionen om en gemensam skattebas inom EU för företag.

Beskattningen av fysiska personer i gränsöverskridande situationer behandlas också inom ämnesområdet, och det är självfallet av betydelse för företagen hur deras medarbetare beskattas. Beskattningen av gränsgångare mellan Sverige och Danmark samt innebörden av ”väsentlig anknytning” till Sverige behandlas inom detta delområde. Forskargruppen har ett omfattande internationellt samarbete med utländska forskare.

Programansvarig: Mattias Dahlberg