Sanktionsrättens utveckling

Vi upplever en trend i många länder mot ökad kriminalisering och hårdare straff. Inom folkrätten och EU-rätten har internationella sanktioner utvecklats på ett sätt, som kan innebära ett kringgående av grundläggande straffrättsliga och processrättsliga strukturer och i förlängningen ett hot mot mänskliga rättigheter. Det finns även ett visst tryck inom EU-samarbetet att harmonisera straffnivåer.

Inom satsningen undersöks den utveckling som sker inom sanktionsområdet med fokus på civilrättsliga, straffrättliga och offentligrättsliga rättsföljder. Även i Sverige sker en översyn av påföljdssystemet, vilket undersöks inom ramen för programmet.

Inom förvaltningsrätten har man länge styrt delvis genom utdömande av viten eller sanktionsavgifter samt genom olika ”civil disabilities”, till exempel näringsförbud.

I spåren av privatiseringen och globaliseringen finns det en förnyad diskussion om hur skadestånd till privatpersoner kan användas som ett komplement eller alternativ till straffrättsliga och förvaltningsrättliga sanktioner.

Vissa besvärliga processrättsliga frågor ingår också i detta område. Till exempel upphovsrättsmannens tillgång till bevismaterial hos Internetleverantörer, i de fall där misstanke finns om brott mot fildelningslagen.

Kopplat till detta finns även olika civilrättsliga och offentligrättsliga frågor. Till exempel i vilken mån som mänskliga rättigheter kan och bör ”skyddas” genom skadeståndsrätten och i vilken utsträckning man kan säga att sådant skadestånd har en preventiv effekt på det allmänna vid myndighetsutövning.

Många intressanta frågor uppstår på det principiella planet när de tre traditionella typerna av rättsföljder allt mer börjar att växa ihop, eftersom de underliggande syftena med dessa rättsföljder är så olika.

Programansvarig: Iain Cameron