Flera forskningsanslag till Juridiska fakulteten

18 januari 2022

Juris doktorerna Gustaf Almkvist, Mikael Ruotsi och Jonatan Schytzer får forskningsanslag för sina respektive forskningsprojekt från Torsten Söderbergs stiftelse och Stiftelsen för Rättsvetenskaplig forskning.

Gustaf Almkvist beviljas för sitt projekt ”Förbjuden frukt – om penningtvätt som straffrättslig konstruktion” ca 1,6 miljoner kronor av Stiftelsen för Rättsvetenskaplig forskning. Medlen avses finansiera två års postdoktjänst vid Juridiska fakulteten i Uppsala.

Mikael Ruotsi får av samma stiftelse 1,6 miljoner kronor för en tvåårig postdoktjänst med projektet ”Grundlagen som ett värn för demokrati och rättsstatliga principer - regler om ändring av grundlag och möjligheter till rättslig kontroll”.

Jonatan Schytzer beviljas 980 000 kronor av Torsten Söderbergs stiftelse för sitt projekt ”Miljön i konkurs”.

Sammanfattning av respektive projekt

Gustaf Almkvist:
Viljan att tjäna pengar är den främsta drivkraften bakom nästan all allvarlig och organiserad brottslighet. Men när brott som narkotikabrott, människohandel, mutbrott eller bedrägeri väl är fullbordade, då måste förövarna se till att säkra brottsvinsterna. Åtgärder för att föra pengar som härrör från brott in i den legala ekonomin kallas för penningtvätt. De senaste 20 åren har ett febrilt internationellt samarbete mot penningtvätt lett till nya lagstiftning i många länder, inte minst Sverige. Lagstiftningen handlar både om förebyggande arbete, exempelvis hos banker, och om strafflagstiftning för dem som tvättar pengar. Sedan år 2014, då den svenska strafflagstiftningen trädde i kraft, har fler och fler åtalats för penningtvätt varje år. Det finns ett stort behov av en djupare analys i en svensk kontext av penningtvättslagstiftningen. Vad består egentligen en penningtvättsåtgärd i, om vi ska vara lite mer precisa? Vad innebär det att pengarna ska "härröra" från brott, när pengarna har bytt skepnad några gånger? Det går också att se tydliga tendenser till att polisen inte utreder den underliggande brottsligheten, utan i stället fokuserar på de oförklarade tillgångar som påträffas i olika sammanhang. Detta väcker en hel del principiella och rättsstatliga frågor, som också måste relateras till den internationella utvecklingen och hur man valt att implementera penningtvättslagstiftningen i andra länder. Projektets mål är både att uppnå en större förståelse för penningtvättsregleringen i Sverige och att utifrån detta bidra något till den internationella diskussionen.

Mikael Ruotsi:
Konstitutionella demokratier runt om i världen befinner sig i kris. De senaste tio åren har präglats av en nedmontering av rättsstaten, inte minst i länder som tillhör det forna östblocket. Europeiska länder som tidigare har betraktats som förhållandevis stabila demokratier är under press. Inte heller det svenska statsskicket kan förutsättas vara immunt mot denna utveckling. Mot bakgrund av denna globala och regionala kontext utforskar detta projekt vilka rättsliga möjligheter det finns att skydda de grundläggande principer för det svenska statsskicket som anges i 1 kap. regeringsformen. Med utgångspunkt i begreppet ”militant konstitutionalism” undersöks följande övergripande frågeställning: hur kan grundlagens regler om ändring av grundlag och möjligheterna till rättslig kontroll av grundlagsändringar utgöra ett skydd för den demokratiska rättsstaten? Projektet utforskar ett antal grundläggande men komplexa konstitutionella vägval. Hur bör regler om grundlagsändringar i en svensk kontext utformas för att åstadkomma en rimlig balans mellan stabilitet och flexibilitet? I vilken utsträckning bör grundlagsändringar som påverkar enskildas fri- och rättigheter eller maktfördelningen mellan lagstiftaren, exekutiven och domstolarna kunna bli föremål för rättslig kontroll? Vilka organ bör utöva denna rättsliga kontroll av grundlagsändringar? Vilken roll kan respektive bör EU-domstolen och Europadomstolen spela i skyddet av rättsstatliga principer?

Jonatan Schytzer:
Under de senaste åren har vi genom media gång på gång blivit uppmärksammade på hur kriminella skott sig på miljöns bekostnad. De kriminella har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har svart massa från nermalda batterier grävts ned i åkrar utanför Kumla, giftigt avfall vräkts ut i närheten av vattentäkter vid Mälarens strand och avfall hanterats så dåligt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar i södra Stockholm och i Småland. Giftmassor har blivit en handelsvara i den undre världen. Vi kan tala om avfallsgangsters. Det finns ett omfattande regelverk om hur avfall ska tas om hand. Reglerna bygger på att förorenaren ska betala, men i de allra flesta av de omtalade fallen finns inga pengar hos de kriminella eller i verksamheterna som de har bedrivit. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen leder till att den miljörättsliga ansvarsfördelningen kortsluts. Det finns ingen förorenare som kan betala. Man kan säga att miljön försatts i konkurs. Det är just detta samhällsproblem som jag vill undersöka och föreslå lösningar på i projektet.

Mer om Stiftelsen för Rättsvetenskaplig forskning
Mer om Torsten Söderbergs stiftelse

Nyhetsbanken

Senast uppdaterad: 2022-06-09