Teresa Quintel - vinnare av det fjärde Stefano Rodotà-priset

7 februari 2022

Teresa Quintel, tidigare doktorand vid Juridiska fakulteten i Uppsala, vinner det fjärde Stefano Rodotà-priset i kategorin “Doktorsavhandling” för sin avhandling “Managing Migration Flows by Processing Personal Data within the Adequate Data Protection Instrument - Scoping Exercise between general and law enforcement data protection rules applicable to Third Country Nationals”.

Juryn för Stefano Rodotà-priset 2022, som består av ledamöter i presidiet till kommittén för Konvention 108, har utsett

  • i kategorin “Doktorsavhandling”, Teresa Quintel för hennes avhandling “Managing Migration Flows by Processing Personal Data within the Adequate Data Protection Instrument - Scoping Exercise between general and law enforcement data protection rules applicable to Third Country Nationals”
  • i kategorin “Artikel”, Sabrina Nucciotti för hennes arbete “European Health Data Sharing is on the wrong track - How the distributed machine learning system, Personal Health Train (PHT), can overcome the European privacy barriers to health data sharing for medical research”.

Teresa Quintel och Sabrina Nucciotti presenterar sina arbeten för kommittén för Konvention 108 vid dess 43:e plenarsession.

Grattis till vinnarna av det fjärde Stefano Rodotà-priset - Newsroom (coe.int)


Teresa Quintel

Teresa Quintel är universitetsadjunkt på Maastricht European Centre on Privacy and Cybersecurity (ECPC), där hon började arbeta i juli 2021. Dessförinnan var Teresa doktorand vid Luxemburgs universitet och Uppsala universitet, där hon även undervisade och var engagerad i rättegångstävlingar. Förutom sin forskning och undervisning arbetade hon även på olika projekt inom EU och Europarådet. Hon har publicerat ett flertal olika ämnen rörande dataskyddslagstiftning och relaterade frågor.

Hennes avhandling studerar situationer där kriminaliseringen av icke-EU-medborgare – så kallade tredjelandsmedborgare – kan leda till att dessa individer får en lägre nivå av dataskydd. Om tredjelandsmedborgare behandlas som brottslingar, till exempel på grund av irreguljär personstatus, kan myndigheter, t.ex. gränsvakter och polismyndigheter, tillämpa det så kallade brottsbekämpningsdirektivet. Direktivet gäller när personuppgifter behandlas inom polis och straffrätt, och dess regler är därför mindre stränga än den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Studien lyfter fram hur allt fler lagar verkar på ett sätt som kriminaliserar migranter, till exempel genom att underlätta brottsbekämpande myndigheters tillgång till tredjelandsmedborgares personuppgifter i databaser som inte är upprättade för brottsbekämpning. Analysen identifierar situationer där dataskyddsregler som egentligen införts i en brottsbekämpningskontext blir möjliga att tillämpa på migrationsområdet, både nationellt och på EU-nivå. I sina slutkommentarer föreslår Teresa flera ändringar i den befintliga dataskyddslagstiftningen, med syfte att skapa en tydligare avgränsning mellan allmänna dataskyddsregler och sådana regler som ska gälla för databehandling vid brottsbekämpning.

Mer om Teresas avhandling

Nyhetsbanken

Senast uppdaterad: 2022-06-09