Tvärvetenskapligt projekt om prioriteringar i vården

21 juni 2022

Hälso- och sjukvården brottas med att resurserna inte räcker till alla de vårdbehov som människor har. En åldrande befolkning, nya läkemedel och medicinska metoder och ökande förväntningar från befolkningen innebär en stor resursutmaning. När inte resurserna räcker för att ge alla allt, måste de resurser som finns fördelas på ett så rättvist sätt som möjligt.

Hur svårt ett ohälsotillstånd är, spelar en viktig roll vid fördelning av resurser i de flesta hälso- och sjukvårdssystem, något som också stöds när man frågar patienter och medborgare vad som är en viktig fördelningsgrund och även delvis regleras i lagstiftningen. I vissa fall kan bedömningen av svårighetsgrad vara avgörande för om patienter får tillgång till behandling eller ej, exempelvis när det gäller om nya läkemedel ska införas inom vården. Samtidigt har användningen av svårighetsgrad kritiserats för att vara otydlig och med en oklar etisk förankring. Detta innebär att det används med en mångfald olika och ibland motsägelsefulla tolkningar.
 

Projektet syftar till att utveckla ett mer etiskt välförankrat svårighetsgradsbegrepp som ska kunna användas i principer för fördelning av hälso- och sjukvårdsresurser. Den rättsliga delen av projektet innebär att det föreslagna svårighetsgradsbegreppet (som tagits fram med etiska och hälsoekonomiska analysmetoder) utvärderas i ljuset av nationell och internationell rätt men även i relation till de konstitutionella möjligheterna att rättsligt reglera dessa frågor.

I projektet används empirisk etik som metodologi, vilket innebär att teoretiska etiska analyser kombineras med empiriska undersökningar.

Projektet består av fyra delprojekt: 

  1. I det första delprojektet görs en etisk analys, utifrån mer generella rättviseteorier. De två generella rättviseteorier som förefaller mest lovande att undersöka är prioritarism och egalitarism. Prioritarism lägger vikt vid hur mycket en person avviker från en viss riktnivå när det gäller det värde som ska fördelas, vilket är oberoende hur bra eller dåligt andra personer har det. Egalitarism lägger vikt vid hur en person förhåller sig till andra personer i systemet när det gäller det värde som ska fördelas, och att skillnaden är så liten som möjligt. Ytterligare aspekter som kan spela roll för hur vi ska bedöma svårighetsgrad är hur vi ska förhålla oss till personers liv över tid. Ska vi titta på personens hela liv, eller endast den tid vi har framför oss? Ska vi ta hänsyn till vilken ålder personer är i, och exempelvis anta att det är svårare att drabbas av ett dödligt tillstånd som ung än som äldre? Andra frågor handlar om vi ska ta hänsyn till hur många personer som har drabbats av ett visst tillstånd, eller om vi ska ta hänsyn till att andra än patienter drabbas indirekt (exempelvis familjen). Analysen i delprojekt 1 används för att formulera ett antal olika modeller för svårighetsgrad.
     
  2. Dessa modeller testas sedan i delprojekt 2, med hjälp av hälsoekonomiska analyser. Analyserna syftar till att beskriva hur användningen av en viss svårighetsgradsmodell kommer påverkar resursfördelning och därmed hälsoutfall inom systemet. Det innebär att vi i projektet även tittar på vilken undanträngning av vård som kommer att ske med olika modeller, dvs. vilka patientgrupper som riskerar att få stå tillbaka om vi använder en viss modell.
     
  3. I delprojekt 3, undersöks hur modellerna från delprojekt 1 ska ses ur ett rättsligt perspektiv, givet både existerande nationell och internationell reglering men även i relation till möjligheten att rättsligt reglera dessa frågor.
     
  4. I ett avslutande delprojekt, förs resultaten från alla delprojekt samman för att komma fram till vilken modell för svårighetsgrad, allt sammantaget, är den mest etiskt (och juridiskt) rimliga.

 

Elisabeth Hoff

Faktaruta:

Namn på projektet: Rättvis fördelning inom hälso- och sjukvården – varför ska svårighetsgraden spela roll?

Medlemmar i projektet: 

  1. Moa Kindström Dahlin, docent i offentlig rätt, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.
  2. Lars Sandman, Professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.
  3. Niklas Juth är professor i bioetik och forskargruppsledare för Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.
  4. Erik Gustavsson är universitetslektor i tillämpad etik och postdoktor vid Linköpings universitet.
  5. Martin Henriksson är universitetslektor och docent i hälsoekonomi vid Linköpings universitet.

 

Nyhetsbanken

Nyheter från Juridiska institutionen
Senast uppdaterad: 2022-06-09
Skriv ut