Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser

LERF är ett forskningssamarbete om svensk fredstida krisberedskap med fokus på konstitutionella, förvaltningsrättsliga och förvaltningspolitiska aspekter.

Förmåga att möta kris-situationer i fredstid

Under 2020 har krisberedskapen i svensk offentlig förvaltning, såväl statlig som kommunal, återigen hamnat i fokus på grund av coronapandemin. Regeringens och ansvariga myndigheters agerande under pandemin har väckt frågor om den svenska förvaltningsorganisationens förmåga att möta fredstida kriser. 

De rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för krishantering är avgörande för beredskapen och förmågan att skydda samhället i stort, men även enskildas liv och egendom. Avgörande värden måste vägas mot varandra: legalitet och rättssäkerhet, handlingsförmåga och effektivitet, demokrati och överlevnad – närmast existentiella frågor för vilket samhälle som helst. 

Problemen kring den offentliga förvaltningens krisberedskap är inte nya. Under senare decennier har oklarheter kommit i dagen vid olika typer av kriser, såsom vid skogsbränderna 2018 och 2014, terrorattentatet i Stockholm 2017, flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, Estoniakatastrofen 1994 och Palmemordet 1986. Händelserna har alla följts av utredningar om kris- och katastrofberedskapen i Sverige men något samlat grepp om krislagstiftning och krisorganisation har egentligen aldrig tagits. Sverige har konstitutionella regler som kan aktualiseras för en situation med krigshot eller krig, men inget motsvarande för fredstida krissituationer. Trots att frågorna aktualiserats ett flertal gånger under de senaste årtiondena, är ansvarsfördelningen otydlig, regelverket ett lapptäcke och den faktiska krisberedskapen på många håll synnerligen bristfällig.

Publikationer

Senast uppdaterad: 2022-07-04